VÅRT UPPDRAG

Välkommen till Flygvapenfrivilligas Riksförbund!

Vi är en självständig, ideell och allmännyttig förening som har tillkommit på medlemmarnas eget initiativ. Vår verksamhet syftar till att stödja Sveriges totalförsvar med tyngdpunkt på Försvarsmaktens uppgifter och Flygvapnet i synnerhet.

Vår devis är FRIVILLIGHET, VILJA, RESULTAT, FÖRMÅGA!

Vi består av 5 regioner, från norr till söder och för att delta i vår verksamhet måste du vara medlem i någon av dessa.

Beroende på din ålder och din civila och militära bakgrund har du flera olika möjligheter att utvecklas inom vår organisation. Vi erbjuder utbildning för kvinnor och män från det år man fyller 15 år och uppåt. Vi strävar efter en jämn könsfördelning vid all vår verksamhet och idag är ca 30% av våra medlemmar kvinnor.

Vi behöver vuxna inom vår ungdoms- och vuxenverksamhet, vi behöver fler som vill jobba i den regionala verksamheten och i dess styrelser. Vi behöver också fler som kan delta i information-och rekryteringsarbetet eller kanske vill du bara vara medlem i en organisation där du får möjlighet att hålla dig uppdaterad om försvarsfrågor.

Flygvapenfrivilligas Riksförbund har huvudmannaskap för instruktörstjänst och flygbastjänst. Vilket innebär att det är vi som ansvarar för utbildning, uppföljning och utveckling inom dessa områden. Vill du veta mer om vad vi kan erbjuda dig, klicka här.

Från det år du fyller 15 år till 20 år har vi en bred ungdomsverksamhet med många spännande kurser. Kurser, utbildningar och resor är kostnadsfria för våra deltagare. Vill du veta mer om ungdomsutbildning, klicka här.

Ditt engagemang är viktigt för att vi ska kunna bidra till att stärka Sveriges totalförsvar. Oavsett om du är vuxen eller ungdom så behövs din medverkan, ditt engagemang och ditt stöd.

Bli medlem hos oss idag, klicka här.

Historik

Under andra världskrigets inledning (1940) behövde det svenska försvaret personal för rapportering av militära flygplan som flög inom svenskt luftrum. Någon organiserad personalstyrka för detta fanns inte.

I maj 1940 gjorde därför den militära ledningen med dåvarande kronprinsen Gustav Adolf ett upprop till svenska män och kvinnor om frivillig luftbevakningstjänst. Uppropet riktade sig till de som inte hade någon ordinarie uppgift i försvaret, främst studenter.

Gensvaret blev enormt. Flera tusen kvinnor och män anslöt sig och den optiska luftbevakningen hade i slutet av sommaren 15 000 personer från hela Sverige inregistrerade.

Många tog uppgiften som avkoppling och förhållandena var rätt hyfsade. Bevakningspersonalen bodde i någon hyrd stuga i närheten eller i en barack i skogen. De värmde sig vid en kamin och hade vedspis. Speciellt arbetslösa lockades, eftersom man förutom mat och uppehälle fick en krona om dagen de första fyrtiotvå dagarna, och sedan en och femtio. Efter ett syntest och en kort utbildning i identifikation av flygplan och rapporteringsteknik gjorde de frivilliga tjänst i skift dygnet runt, spanade på dagen och lyssnade på natten. Flygspaningen uppskattades av de yngre som ett populärt sommarjobb.

Övervakningen av svenskt luftrum sköttes under kriget från en mängd primitiva bevakningstorn utspridda över landet, främst längs med gränserna. Eftersom alla flygspanare var frivilliga, slöt de sig samman i lokala luftbevakningsföreningar, som växte upp på många ställen i landet. Organisationen blev allt större och verksamheten utvecklades. 1955 bildades Svenska Luftbevakningsförbundet (SLBF).

Under 50-talet utökades det svenska Flygvapnet och då uppstod behov av frivilliga även inom flygbastjänst. Därför ändrades namnet 1962 till FVRF (Flygvapenföreningarnas Riksförbund). Trettio år senare, 1992, antogs tilläggsnamnet Flygvapen-frivilliga, för att dels tala om att vi är den klart största frivilligorganisationen med uppgifter för Flygvapnet och dels genom namnet, lättare kunna marknadsföra vår organisation och uppgift.

Den tekniska utvecklingen gjorde med tiden att den optiska luftbevakningen inte längre var efterfrågad i Flygvapnet. Observationspersonalen erhöll en ny uppgift att hjälpa till med att bygga upp ytövervakningsförband inom Hemvärnet, benämnt YOS-05. Idag benämns den funktionen som Hv Und.

Flygvapenfrivilliga har från 1955 upplevt en ständig utveckling och idag är vi en av 18 frivilliga försvarsorganisationer som bidrar till att stärka Sveriges totalförsvar.

Flygvapenfrivilligas symbol visar vårdkasen, som användes i Sverige för flera hundra år sedan, för att varna för fiender som då kom från kusten. När elden tändes på berget, sågs den miltals omkring och varnade befolkningen, som på detta sätt kunde inta försvarsställning.

Ditt engagemang är viktigt för att vi ska kunna bidra till att stärka Sveriges totalförsvar. Oavsett om du är vuxen eller ungdom så behövs din medverkan, ditt engagemang och ditt stöd.

Bli medlem hos oss idag, klicka här.

Vår organisation

Flygvapenfrivilligas Riksförbunds högsta instans är riksförbundsstämman som sammanträder vart annat år och leds av riksförbundets ordförande.

Riksförbundsstyrelsen (RFS) är stämmans verkställande och förvaltande instans, som leds av riksförbundsstyrelsens ordförande. Ansvaret för operativ planering, ledning och uppföljning av organisationens verksamhet sköts av ett centralt kansli. Kansliets uppgift är att omsätta riksförbundsstyrelsens beslut och att utgöra ett beredningsorgan. Kansliet stödjer även regionerna vid såväl planering som genomförande.

Flygvapenfrivilligas Riksförbund består av 5 regioner, från norr till söder. För att få delta i vår verksamhet måste du vara medlem i någon av dessa. Ditt engagemang är viktigt för att vi ska kunna bidra till att stärka Sveriges totalförsvar. Oavsett om du är vuxen eller ungdom så behövs din medverkan, ditt engagemang och ditt stöd.

Bli medlem hos oss idag, klicka här.